Scene Kid

Frukost:
1 litet grönt äpple
1 kopp örtte

Mellanmål: 1 kopp grönt te

Lunch:
Äggviteomelett
1 glas grönsaks juice (göra själv)

Mellanmål: 1 kopp grönt te

Middag:
Sallad med egengjord dressing.


Recept på grönsaks juicen:
En stjälk selleri
Ett halvt grönt äpple
1 dl broccoli
Persilja
Citron

Mixa alla ingredienser med stavmixer, tillsätt citron efter smak. Voila! En fräsch och kalorifattig vitaminbomb :)

Recept på dressingen:
Blanda äppelcidervinäger med salladskrydda, hackad persilja och örtsalt. SKIPPA OLJAN!
Då har du en god dressing som är fri från fett. Den gör salladen mycket godare! Trevligare att äta :p

Det går bra med detoxen! Mitt dagliga kaloriintag har minskat avsevärt och jag mår en aning bättre.
Tänkte tipsa om ett väldigt bra örtte som jag dricker varje dag nu.

Det är ett ekologiskt te som heter Pukka Cleanse och innehåller brännässlor, pepparmynta, fänkålsfrö, maskrosrot, lakritsrot och aloe vera. Den ska göra hyn klarare och ge lyster.
Det känns verkligen som att man sköljer undan allt slagg när man dricker den regelbundet. Jag köpte den på ica stormarknad. Den finns även att beställa på behappy.se och massa andra svenska sajter.

Sitter faktist och dricker en kopp just nu :)

Tänkte att jag skulle skriva upp min planering här..igår var hann jag inte sitta vid datorn så det kommer nu!
Har dock fortfarande inte vägt mig :P

Vecka 1 (detox-vecka)
Dricka citronvatten varje morgon.
Dricka Pukka cleanse (organic green tea).
Endast äta raw food, dvs färska råa grönsaker. Har laddat kylen med gröna paprikor, gurka och selleri.
På slutet av denna vecka så ska jag känna mig renare, friskare och piggare.

Vecka 2 (Hård träningsvecka)
Starta dagen med Sassy water (platt-mage-drink).

Recept på sassy water:

• Två liter vatten.
• En tesked färsk riven ingefära
• En normalstor skalad och tunt skivad gurka.
• En normalstor och tunt skivad citron.
• Tolv stycken små myntablad.
• Blanda ovanstående och låt det stå i kylskåpet över natten.
  Allt vatten ska drickas under nästkommande dag.

Trots min träning så ska jag hålla mig till en very low calorie diet, men för att hålla igång förbränningen så ska jag stoppa i mig något 4 gånger om dagen. Protein framför allt.
Träningen ska bestå utav:  Hopprep, köra 15 min crosstrainer, sedan powerwalk, sen komma hem och göra situps, squats och liknande, sist stretching. Styrketräning tre gånger under vecka 2. Allt detta ska ske så tidigt på mornongen som möjligt så att jag kan fortsätta förbränna/röra mig under dagens lopp.

Vecka 3 (motivations vecka)
Vid tredje veckan så ska jag fokusera på att hålla mig motiverad och glad för att orka hela vägen.
Under den här veckan ska jag skämma bort mig själv med hemmaspa och skönhetsbehandlingar.
Sen är det bara att köra hårt. Variera min träningsform en aning så att kroppen inte ställer in sig och slutar förbränna. Testa olika aktiviteter som simmning,bodypump,core osv.
Min enda proteinkälla ska bestå utav olika typer av fisk. Lax, sill, makrill och tonfisk.

Vecka 4 (Finalen)
Detta är sista veckan innan delmålsvägningen! Nu ska jag försöka att inte proppa hjärnan med hopplösa tankar och annat grått, svart och blurrigt som inte gör mig någon nytta.

Den här veckan ska jag ge järnet så mycket jag bara kan. Fortsätta med raw food och fisk 4 gånger per dag. Men då snackar jag självklart om miniminiminimalt. Hålla humöret på topp trots att jag inte är pinnsmal, eftersom det ändå bara är delmål ett!

Detta är starten på en period fylld av framgång.
Har inte kännt mig såhär positiv sen i juni, omg..

...hjälper verkligen.

Satt hela natten igår och pratade ut med mamma. Synd att vi inte kan enas om en del saker. Men det var skönt.
Hon vet precis vad mitt största problem är nu: Kroppen.

Funderar på att starta en ny blogg, där jag börjar på nytt. Eller kanske inte än?
Jag vill så gärna göra det...en blogg om mitt liv. Fast just nu finns det inte mycket saker som händer i mitt liv så...det får nog vänta.

Tänk vad underbart att få skriva om sina utekvällar med kompisar...ladda upp mingelbilder..festbilder..outfitbilder..åh. Soon. Very very soon.

Jag har en bra känsla i magen nu. Imorgon börjar dag ett på min 4 veckors diet.
Lovade mig själv att nå mitt delmål fram till dess. 54 kg MAX.
Ska väga mig imorgon bitti. Ni anar inte hur jävla rädd jag är...eller jo några av er vet hur outhärdligt det är.
Det blir detox-vecka vecka nr ett.

Imorgon kommer ett mer utförligt schema för dessa fyra veckor.

Önska mig lycka till! Åh snälla håll tummarna för mig..be för mig on du är religiös..
Jag behöver all lycka jag kan få.
Hoppas innerligt att det går bra för er! Verkligen.

Jag kan ta tag i plugget. Det är bara att spendera ett par timmar med böckerna varje kväll. Jag gör ju ändå ingenting..dessutom så har jag varje helg på mig att komma ikapp. Festar ju inte. Fast...vågar jag gå till skolan? NEJ. Herregud. Skulle lärarna förstå? Får man plugga hemifrån? Slippa skolan så mycket som möjligt bara tills jag tagit tag i min kroppsproblematik...oh lord.

Jag kan ta tag i träningen. Vakna tidigt varje morgon, ta på mig träningsoutfit och dra iväg på mina normala gamla goda powerwalks. Komma hem och fortsätta passet med lite styrke, hopprep, squats och mina övningar. Sen är det förstås bara att stretcha, duscha, fixa sig och dra ut. Helst till skolan...

Jag kan ta tag i min kost. Vatten och grönt te i mängder och fyra pyttesmå måltider per dag. Helt ärligt så är maten det lättaste att ta tag i om jag kommit igång med träningen. Jag har ju varit smal förut och vet precis hur jag ska gå till väga. Nyckeln är att man var tionde dag börjar minska det dagliga kaloriintaget för att fortsätta gå ner i vikt. Annars stannar det och blir jobbigt. Det flyter på automatiskt när jag tränar. Plötsligt känns matintagen som det enklaste som finns i hela universum.

Jag har inte vågat gå till skolan.
Ångesten tar kol på mig. Känns som om mina piller inte fungerar längre trots att jag tar dubbel dos.
Jag kan inte sluta tänka ångestladdade tankar. Grejen är att alla saker ger mig ångest. Det enda sättet att få slut på ångesten är att sova. Därför sover jag mycket. Går upp vid fyra. Det känns förjävligt och min deppression blir tyngre och djupare för varje dag som går.

Jag borde gå till psykologen och jag borde prata med mamma. Men det känns som om mamma är för arg för ilsken på mig..hon förstår inte mig.
Och jag vågar knappt ta mig ut ur hemmet, hur ska jag då åka till psykologen?

Jag kan inte tro att det är jag när jag ser min spegelbild.
Mina ögonbryn är vildvuxna och mitt hår är tovigt, ovårdat och smutsigt. Har dessutom inte rakat mig på tusen år.
Vad är det som händer med mig?
Har inte loggat in på msn sen i somras tror jag. Vågar inte. För jag vet att alla killar kommer vilja träffas.
Jag kan bara inte.

Jag vill verkligen inte ligga efter. Och jag har faktiskt ambitioner..eller ja..jag vill verkligen få bra betyg för jag vet att jag kan.
Vill verkligen inte svika mina föräldrar..eller mig själv för den delen.

MEN. Det är så jävla svårt. Läskigt på något sätt. Vill verkligen inte visa folk hur jag ser ut just nu. Jag är ju fet. Verkligen tjock. Så tjock jag bara kan bli.
Psykologen säger till mig att det bara är inbilling, att jag är snygg och har en normal kropp och inte ett dugg fet.
Mamma säger precis samma sak.
Dom tror att jag vill höra att jag ser bra ut. Jag hatar när dom säger att jag ser bra ut och att min kropp är NORMAL. Jag VET att jag inte ser bra ut. Det finns ingeting i världen som kommer ändra det jag tycker.

Jag är helt enkelt för tjock för att kunna vistas säkert bland folk.
Jag är för tjock för att kunna visa mig bland folk över huvud taget. Jag går inte ens ner till livsbutiken för att köpa mjölk. Jag går helt enkelt aldrig ut. Känner mig som ett fult troll som ruttnar i sin grotta.
Hemma är jag säker. Här ser ingen mitt fula tillstånd. Och jag känner verkligen hur jag går miste om allt härligt liv därutanför.

Jag vet inte vad jag ska ta mig till. Jag försökte ju. Jag var i skolan för några veckor sedan. Jag klarade tre dagar i rad. Sen sa det stopp. Det blev för mycket. Kunde inte sluta tänka på hur smal jag kunde ha varit och hur snygg jag kunde vara..jag hade varit snyggast i skolan OM jag varit smal..men det var jag inte och därför pallade jag inte pressen. Stannade hemma ist.

Jag vill verkligen gå till skolan imorn.
Jag vågar bara inte. åh herregud, vad svårt.

Måste få tillbaks min motivation, snarast. Annars är jag förlorad för alltid. Snälla hjälp?
Funderar på att bli aktiv youtubare. Typ göra massa thinspo vids, och "watch me shrink" videos med min kropp idag, nästa vecka osv osv..?

Vet verkligen inte...

S har bjudit mig på fest. Herregud...han vill att jag ska på fest med honom.
A gjorde också det..men han verkar ha gett upp...

Killar tror jag undviker dom. De tror jag hatar dom. De tror att de inte duger.
DE ANAR INTE.

Måste komma i form.
Vet inte varför jag lägger upp denna bild..men hon är så förbannat lik mig. (när jag är fixad iaf..)
Blir peppad av snygga tjejer helt enkelt...

Jag är inget fan av Carolina Gynning. Egentligen så ogillar jag henne.
MEN.
Idag läste jag en artikel på aftonbladet där hon säger sanningen. "Det är viktigt att vara smal".
Fick mig att se upp till henne lite. För det är ju sant som fan.
Kikade på hennes blogg...Hennes kropp såg jävligt bra ut på hennes blogg-header. Pluspoäng till henne då!
Hon säger att hon tagit ett piller som heter Reducil och det hjälpte henne att rasa i vikt. Man blir ju sugen...

Läs artikeln här: http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/article5756153.ab

Helvete. Helvete. Helvete.
Kan inte.

Vart är min styrka?
Jag är förlorad.

Jag vill inte vara med i den hör sjuka leken längre! Snälla ta mig härifrån.

Brukar ni också ibland önska att ni aldrig blivit födda? Eller att ni hade varit en fågel eller något annat vilt fritt djur istället? Utan beskymmer.

Idag har mamma och pappa bjudit över folk på middag hos oss. Jävla skit. Då måste jag fixa mig och klä upp mig och...äta.

Bara att le och vara glad. Le och vara glad. LE OCH VARA FUCKING GLAD.

Vad tänker folk när de ser in i mitt tomma ansikte?

Godmorgon. En (eller flera) tanke slog mig nu när jag vaknade. Tänkte skriva det på papper men det blir bättre att ha här i bloggen.

Om jag inte tar tag i detta idag så kommer det fortsätta. Och det vet jag.
Från och med idag äter jag ENDAST kalorisnålt.
Inga kolhydrater, fetter eller socker. Det är en enkel regel, och jag kan göra den lika enkel att följa.
Dricka mycket vatten. Äta vid samma tid varje dag. Sista måltiden på dagen äter jag klockan 18:00 sen är det inte tillåtet att äta något men grönt te, vatten och lightdrickor är tillåtna närsomhelst.
Minst 3 koppar grönt te om dagen. Om jag är riktigt duktig så får jag äta en havregrynsgröt eller en portion vetediet till frukost en gång i veckan.

Nu ska jag tillbaks till smalheten, lyckan och känslan av att vara snygg på riktigt.
Jag måste ta tag på mitt liv.
Ska städa mitt rum, duscha, fixa mig. Och sen ska jag  p l u g g a . Undrar hur det kommer gå?
Har två svåra kapitel i engelska som jag missat. Och lite svenska uppgifter.

Gör jag ingenting idag, lär jag inte göra något imorgon heller.

DET ÄR NU ELLER ALDRIG, FATTAR DU DET? SKÄRP DIG, SLUTA VARA FET OCH LAT.
DU SKA BLI SMAL TILL KONSERTEN. DU SKA BLI SMAL TILL VILKET PRIS SOMHELST.
VÅGA BARA SVIKA DIG SJÄLV, OCH DU ÄR FÖRLORAD.
DU KAN, DU SKA, DU VILL, DU MÅSTE!


Hehe..hej, självdiciplin.

Hej jag är 19 och har inte kunnat sluta tänka på smal sedan jag var 17. eller långt innan egentligen, men vid 17 blev det värst.

Jag är fullkomligt besatt och har varit det i två år. Minns inte en enda dag då jag inte tänkt "Jag måste bli smal".
Folk är så jävla dumma i huvudet. Folk förstår inte hur djup och stark min längtan är.
Ingen vet. Ja, så känns det. Man känner sig ensammast i världen. Som om man bär på en mörk och tung hemlighet som ingen annan i världen har (trots att mååånga tjejer har samma problem). Och vill ni veta varför? Jo, för att de som inte har detta problem (majoriteten av människorna) vägrar inse hur svårt detta är.
De är ignoranta och förstår sig inte på det alls. Det gör lite ont inom mig, när jag läser på olika forum där ungdomar diskuterar äs/ana/mia.
De har en skev uppfattning. De vet ingenting...

Ingen omkring mig vet hur ledsen jag är varje dag, varje gång jag ser min kropp i spegeln, varje gång jag hoppar in i duschen, varje gång jag klär på/av mig, varje gång jag sitter eller står, springer eller går, skrattar eller gråter, äter eller svälter.
H e l a  t i d e n .

Har hetsätit en längre period nu. Och jag vill dö. Jag vill verkligen dö. Inte "åh jag är så ledsen och vill dö bla bla", utan jag vill verkligen. Jag känner inte att döden är något negativt alls. Skulle vara as-skönt. Det enda som hindrar mig från självmord är tanken: "jag vill inte dö innan jag hunnit leva". Dessutom så är det jävligt egoistiskt och fail.

Men åh...Min mage är så jävla äckligt stor..mina lår med. Har inte heller tränat på hundra år känns det som.
Jag måste fan sluta innan det är försent. Innan oktober kommer och jag stannar hemma från konserten för att jag är för fet.

Jag SKA se Muse.

Jag SKA vara smal tills dess.

måste fan sluta. måste fan.
Jag sitter för fan fast i detta fitthelvete.

Nu är jag törstig. BRA! Älskar att vara törstig. En skön känsla när man dricker.
Att vara hungrig däremot...det får mig att bli  ful fet äcklig och miserabel. Har blivit så svag på sistånde.

Denna kommentaren fick jag i mitt förra inlägg:

"Du borde verkligen skaffa hjälp innan du helt förstör dig själv, såg längre ner att du tipsar om en väldigt farlig drog, bara för att du vill förstöra din egen kropp och ditt eget liv, så har du inte RÄTT att tipsa andra stackars människor att göra likadant, du borde skämmas. Om du inte tar hand om din kropp, vart fan ska du då bo? Skärp dig".

Tack för omtanken..eller något.
Och jag håller med dig, det var dumt av mig att tipsa om efedrin. Det var liksom något jag skrev utan att tänka.
Men jag har rätt att skriva vad jag vill i min blogg. Sen så är det var och ens ensak om de vill låtas påverkas av mig eller inte.
Så nu vill jag bara klargöra lite saker ang det jag skriver och publicerar i min blogg:

Detta är en proana blogg. Ogillar du syftet och tycker att det är dumt, sjukt osv. Så kan du låta bli att läsa och kommentera.

Är du långt under 18 (typ 12-13), så borde du inte läsa min blogg alls.

En del av det jag tipsar om och säger är "dumt". Så tro inte att detta är en bantnings-blogg lr liknande.
Är du fullt frisk (dvs utan ätsörningar och psykiska störningar) så försök förstå att min syn på livet/världen inte är som din. So don't bother teaching me lessons.

Jag vill verkligen inte att  småtjejer ska påverkas av mig då jag inte ens önskar min värsta fiende något så jobbigt som ätstörningar.

Annars så hoppas jag att mina läsare fortsätter öka och att ni trivs här :)


Fett är fult, ben är fint. Det tycker iaf jag.
Take it or leave it.